Category: ProCivitas

Hur jag kom in på tre Ivy League universitet

Princeton University (Källa: Pete Spiro / Shutterstock.com)

Princeton University (Källa: Pete Spiro / Shutterstock.com)

Somliga kommer tycka att det här inlägget är väldigt skrytsamt, och det kanske det är. Mina ambitioner med att skriva det här inlägget är dock inte att skryta, utan att hjälpa andra med samma mål som jag. Jag har kommit in på Princeton University, Dartmouth College och Cornell University. Om jag hade kunnat läsa detta inlägg med lärdomar innan jag sökte, hade jag nog kommit in på ännu fler. Självklart är det för sent, men jag hoppas istället att ni kan lära er från mina åstadkommanden och misslyckanden nedan.

Jag kommer täcka betyg, meriterande aktiviteter (sk “extra curricular’s”), standardiserade prov, rekommendationsbrev och essäskrivning med mera. Hela min guide kommer utgå ifrån The Common Application, den onlinetjänst genom vilken den övervägande majoriteten av amerikanska universitet tar emot ansökningar. På hemsidan fyller man i allting som är relevant för sin ansökan; det vill säga rekommendationsbrev, betyg, essäer och mer.

Gymnasiebetyg och kursval

Det finns många som säger att man inte måste ha alla A:n igenom gymnasiet för att komma in på Ivy League skolor. Min mening är att de har rätt men också lite fel. Jag sticker inte under stolen att betyg är en stor faktor. När man söker till USA kollar universiteten mycket på helheten av ens ansökan, vilket innebär att om man har sämre betyg så måste man väga upp med bättre provresultat på standardiserade prov. Jag ansökte med mina betyg från tvåan, där jag hade ett B och resten A. Hårt arbete och intresse för kurserna var de absolut viktigaste faktorerna för att nå betygen. Dessutom har jag varit noggrann med att ha goda relationer till alla mina lärare.

Formativ bedömning är något som blivit allt viktigare med LGR11. Begreppet innebär att lärare inte bara ska kolla på elevers prov och inlämningar men också deras aktivitet på lektionerna. I ett extra led innebär det också att lärarna, i väldigt enstaka fall, omedvetet kommer låta deras personliga syn på eleven påverka bedömningen genom den formativa bedömningen. Lärare gör alltid sitt bästa att göra objektiva, rättvisa bedömningar, och lyckas nästan alltid. De är dock bara människor, och människor är sociala. Alltså: skapa relationer med dina lärare och var aktiv på lektionerna; det kan komma att ändra ett B till ett A.

Kursval är inte så viktiga. Generellt sett uppskattar amerikanare att man går fler fördjupningskurser, snarare än fler introduktionskurser. Det verkar dock inte vara avgörande. Ibland kan det vara en god idé att välja kurser på ett sätt som gör det lättare att få bra betyg, exempelvis valde jag att inte ta Franska 4 i tvåan på grund av att just den årskursen ansågs väldigt stressig, och tog istället en extra kurs mitt tredje, mindre stressiga, år.

Standardiserade prov

ACT eller SAT

Praktiskt taget alla universitet kräver antingen ACT- eller SAT-resultat. Båda proven bedömer läsförståelse, matematik, språkanvändning och skrivande, allt givetvis på engelska. Skillnaderna mellan proven är ganska försumbara, i slutändan är det antagligen lika lätt att få bra resultat i båda proven. En skillnad är att SAT-proven sker oftare i Sverige, och dessutom på fler platser. Jag skrev själv ACT, vilket innebar två helger till Göteborg där jag fick bo hos gästvänliga släktingar. Det finns flera bra resurser för att ta reda på vilket av de två proven som passar just dig.

Jag sökte in med ACT, och ett Composite Score på 31, vilket placerade mig i den 96:e percentilen. Det är värt att notera att det är en bit under medel på samtliga tre skolor jag kom in på. Min personliga uppfattning är att det beror på mina gymnasiebetyg som kunde väga upp mina provresultat, och min svenskhet som vi kommer in på senare.

Strategin för båda proven är väldigt enkel. Köp en bok. Jag använde mig av Princeton Reviews Cracking the ACT, men det finns fler bra alternativ. Det viktiga är att verkligen öva på proven, inte (bara) på kunskapen. Det finns oändligt många knep för att få bra resultat på proven, och böckerna samlar väldigt mycket bra information. I grund och botten handlar det om att lära sig hur provet är uppbyggt, vilka frågor som ska lösas med vilka metoder, och självdisciplin med tanke på tidsbegränsningarna.

Mitt enda tips som inte står med i någon av böckerna är kring själva provtillfället. Ta med bra och varierad proviant, så att du kan äta precis det du känner för i pausen mitt under provet. Undvik snabba kolhydrater som godis och vitt bröd så slipper man en blodsocker-dipp mitt i Science-delen. Blodcirkulationen är också värd att tänka på, jag gjorde 30 armhävningar i pausen för att få igång hjärnan igen och försökte att inte sitta helt stilla när jag skrev provet. Boka inte heller något efter provet, för då är man helt utmattad. Absolut viktigast under provdagen är självsäkerhet. Jag rekommenderar starkt följande TED talk av Amy Cuddy. Hon bidrar med ovärderlig kunskap, som fungerar lika bra inför tal som inför provtillfällen.

SAT Subject Tests

Två Subject Tests krävs av de flesta skolor. Proven tillhör SAT organisationen, men har inget mer att göra med själva SAT provet. De komplementerar ACT eller SAT provet genom att testa i olika specifika ämnen, precis som det låter. Man kan välja mellan exempelvis Biologi, Historia eller Matematik. Jag rekommenderar att välja ämnen som man verkligen tycker om med tanke på man måste lära sig all kunskap han har i ämnet igen, men på engelska. Lättast utifrån det perspektivet blir ju självklart matematik, då språket är mindre relevant i just det ämnet.

En sak som jag väldigt starkt rekommenderar är att inte bara ta de enklaste proven och absolut inte både Math Level 1 och Math Level 2. Ens val kan säga mycket och om man väljer båda matematikproven säger man “jag vill bara få bra betyg”. Jag valde Math Level 2, och Biologi M/E. Genom att välja Math Level 2 istället för 1 – trots att jag kanske inte var helt kvalificerad – blev mitt uttalande “jag utmanar mig själv, och gör mitt bästa” även om jag hade nog fått ett betydligt bättre resultat på Math Level 1. Om man växt upp med ett av språken som finns som ämnen bör man inte heller välja det provet. Samma sak där, uttalandet blir “jag är lat och vill få bra betyg, så jag väljer ett enkelt prov.”

Jag sökte in med 790 av 800 i Biology M (högsta 7% US), vilket passade snyggt med mina sommarjobbsperioder inom just molekylärbiologi och analytisk kemi (se Meriterande Aktiviteter nedan). Om jag däremot hade fått lågt på det provet hade dock min KI-merit tappat värde. Med andra ord var det lite vågat. Jag sökte också in med 700 på Math Level 2 vilket faktiskt innebar att jag var sämre än medelmåttet. Kanske beror det på att jag inte kunde riktigt allt som jag skulle ha kunnat, eller kanske beror det på att de andra som tar provet är riktiga mattenördar och att jag inte borde jämföra mig med dem.

TOEFL

TOEFL är ett prov i engelska för internationella elever. TOEFL provet blir irrelevant när man når höga resultat på ACT eller SAT eftersom att man då redan bevisat sin kunnighet inom engelska. Det kan däremot vara väldigt viktigt om man också vill söka till UK. Man kan dock i många fall ta hand om det efter att man kommit in på utbildningen man vill.

Meriterande Aktiviteter (Extra curricular’s)

I USA är betyg och standardiserade prov väldigt viktiga, men utan så kallade extra curricular’s har man ändå ingen chans. Jag kommer berätta om mina aktiviteter, och resonera kring vilka som var mer och mindre viktiga. Jag rangordnar dem på samma sätt som jag gjorde i min Common App.

  1. Praktiserande Biomedicinsk Analytiker på Karolinska Institutet.
    Jag sticker inte under stolen med att jag genom kontakter fick möjligheten att bevisa mig på min arbetsplats de senaste två sommarloven, men jag tror inte heller att jag hade fått fortsätta om jag inte hade presterat från början. Aktiviteten gör att jag kan slänga mig med termer som fotospektrometri och lipidkvantifiering, och visar också att jag inte är rädd för att ta plats, något som vi svenskar annars kan vara dåliga på. Det visar också på högt akademiskt intresse.
  2. Blogskrivande på www.stensjoberg.com
    Även om antalet inlägg på min hemsida är ganska begränsat, är det något som också sticker ut. På min hemsida skriver jag om lite allt möjligt, inte minst så har jag marknadsfört min gymnasieskola en del. Det tror jag uppskattas av universiteten då de antagligen är intresserade av elever som i framtiden kan marknadsföra även deras universitet.
  3. Natur/viltvård och jakt
    Min tredje aktivitet är egentligen inte alls så meriterande, men skvallrar istället om mig som person och min kultur. Genom att lägga den här visar jag att min lista är autentisk; jag lägger till saker som jag faktiskt bryr mig om.
  4. Ordförande för elevrådet
    Mitt uppdrag som ordförande tar jag på högsta allvar, men jag inser också att det varken är en gigantisk mängd arbete eller att det är enormt svårt att nå ämbetet. Däremot visar det på intresse för den nuvarande skolan. Kanske kan det, precis som marknadsföringen, vara intressant för universiten som jag söker till.
  5. Grundare av Take 3 Media
    Tillsammans med två goda vänner driver jag en verksamhet genom vilken vi gör film- och designuppdrag. Det är enormt kul, och en rätt bra sidoinkomst men framförallt visar det också på ett väldigt driv. Inte vilken unge som helst går upp en morgon och tänker “nu ska jag starta en näringsverksamhet”. Ännu mindre om man går naturprogrammet.
  6. Lärarassistent i Programmering
    Visar på akademiskt intresse och driv. Dessutom startade jag kursen Programmering och skrev om det på min hemsida. Tillsammans visar det på mycket initiativtagande och ledarskapsfärdighet.
  7. Ledamot i ProCivitas College Application Committee
    Visar på samma kvalitéer som mitt medverkande i elevrådet.
  8. Entrepreneurskolan av Helsingborgs Stad
    I efterhand hade jag nog tagit bort den här meriten då kursen bara pågick i ungefär åtta veckor. Visar på akademiskt intresse och driv i samma anda som den femte meriten.

Man ombeds också ange hur många veckor per år, och hur många timmar per vecka, som man lägger ner på alla sina aktiviteter. Där finns det ingen anledning att vara superspecifik, ge bara en någorlunda genomtänkt uppskattning.

Toppuniversitet vill kort och gott ha elever som kommer göra bra ifrån sig och i framtiden kunna marknadsföra universitetet . Genom sina extra curricular’s ska man alltså försöka visa att man klarar av att ha flera bollar i luften – och dessutom klarar det bra.

Essäerna

Har man klirrat ovanstående rubriker är det dags att ge sig in på essäskrivandet. Essäerna kan verkligen “make or break” din ansökan. En riktigt bra essä kan lyfta en ansökan rejält, kanske genom att förklara någon eventuell motgång man haft under gymnasietiden eller bara genom att skriva en allmänt väldigt bra essä. En kass essä kan också göra en sänka en riktigt bra ansökan till marken. Då måste essän dock vara riktigt horribel.

I The Common Application finns en allmän essä som skickas till alla universitet. Det finns sju olika så kallade skrivprompts, som alla är relativt breda. Tänk igenom noggrant vilken prompt som passar dig och börja skriva. Jag tog mig igenom fler än tio utkast innan jag blev nöjd, där jag byte prompt och sedan bytte tillbaka. Låt alltså essän jäsa och växa. Utöver det finns en eller flera essäer med tillhörande skrivprompts för varje universitet. Det blir alltså väldigt många essäer om man väljer att söka till flera universitet.

Övning, framförhållning och återkoppling är A och O i essäskrivandet. Övar gör man bäst genom att kolla på tidigare års skrivprompts, fråga annars din engelskalärare om råd och övningar. Framförhållning är otroligt viktigt. Jag började sex månader innan inlämning med min Common App essä, men fick sedan “framförhållningshybris” och sköt upp resterande essäer till veckan innan inlämning. Jag garanterar att jag hade haft fler alternativ att välja på idag om jag inte har gjort det misstaget. Gör inte samma misstag som jag; skjut inte upp dina essäer!

Återkoppling kan man få från sina föräldrar eller sina lärare. Det gäller dock att ha god framförhållning för att kunna ge dem tid att sätta sig ner och hjälpa till. Här kommer också relationer till lärare in, en lärare som uppskattar dig är antagligen mer villig att hjälpa dig med dina essäer. Sist men inte minst kan jag rekommendera att anställa en counsler från USA. Det finns flera att välja mellan och de kan ge enormt bra råd för att utveckla skrivandet. Beror mycket på hur mycket man kan tänka sig spendera på sin ansökan. Kom dock ihåg att inte påverkas för mycket av din counsler. Dina essäer är jag just dina, och din ansökan är din historia.

Rekommendationsbrev

Du kommer behöva rekommendationsbrev från ungefär fem personer. Först din studieyrkesvägledare, sedan två lärare, och två från personer utanför skolan. Här kommer relationer in igen. Självklart är det viktigt att de personer som skriver rekommendationsbreven känner dig väl och har något att skriva om. Jag rekommenderar starkt att hjälpa dina brevskrivare genom förslag på vad de kan skriva om och så vidare. Även här är framförhållning oslagbart viktigt. Den här delen av din ansökan är svårast att påverka direkt, och just därför finns den. Här spelar allt in: från hur professionellt du väljer att klä dig och hur aktiv du är på lektioner till hur bra du är på att passa tider och hur duktig du är på ditt sommarjobb.

Jag tog rekommendationsbrev från en lärare som haft mig sedan urminnes tider, en lärare i vars ämne jag skrev ett SAT Subject Test, min mentor som jag fick genom min skolas mentorsprogram, och min chef/professor på mitt sommarjobb på KI. Viktigt att nämna är också att jag började tänka på rekommendationsbreven direkt när jag började fundera på att söka till USA, och visste precis vilka jag skulle fråga när det var dags.

Intervjuer

Till USA är intervjuer inte något som kan höja en ansökan så värst mycket. Däremot är det väldigt viktigt att man håller en riktigt god standard på sin intervju. Med andra ord kan en intervju förstöra för din ansökan om den inte är tillräckligt bra, men kan bara höja den om du är nästa Dale Carnegie. Man kan förbereda sig lite med att tänka igenom svar till vanliga intervjufrågor, men för det mesta är det bäst att se på intervjun som någon sorts dejt. “Var dig själv, ta det lugnt och var inte alltför på.” Råden låter värdelösa men tyvärr blir det inte så mycket bättre.

Sammanfattning

Princeton Class of 2021, here I come!

Ett inlägg delat av Sten Sjöberg (@stensjoberg1)

En ansökan till en amerikansk skola handlar inte om att göra en bra ansökan. Det handlar om att redovisa ett bra sudie- och yrkesliv. Det handlar inte bara om att visa framfötterna, men om att visa att man har visat framfötterna sedan man föddes. Det låter kanske som extremt mycket jobb, och det är det i perioder. Jag kan dock säga att det är värt det. I höst åker jag till Princeton och påbörjar en ny epok i mitt liv. Där kommer jag ha flera Nobelpristagare till professorer, och dricka blaskig amerikansk öl med några av USA:s nästa senatorer i DC och domare i The Supreme Court (dock givetvis inte förrän jag fyllt 21). Bara att få beskeden har varit värt mödan, så jag rekommenderar starkt att börja jobba och söka!

Frågor

Självklart kommer jag svara på era frågor i alla möjliga kanaler, men försök ställa dem i kommentarssektionen nedan så kan fler ta del av samma svar. Lycka till!

Helsingborgs Dagblad: Helt fel från början till slut

De senaste dagarna har mitt, och många andras, förtroende för Helsingborgs Dagblad sjunkit lägre än tilliten för en etablerad tidning någonsin ska sjunka. Samtidigt har antagligen tusentals människor läst samma artikel som upprörde mig och så många andra, utan någon aning om vad som skett. Det hela kan enklast beskrivas som ett totalfiasko.

Artikeln med felciteringar. Foto: Mikaela Vanselius.

Artiklarna jag syftar på är de tre artiklar om droganvändning på Helsingborgs gymnasieskolor. Den första artikeln, “Cannabis och tramadol på Helsingborgs skolor” beskriver hur “droghandeln tros ha flyttat in på skolor i Helsingborg”. Vid första intryck verkar allt vara helt i sin ordning, men en andra kritisk läsning ger en annan bild. Bakom artikelns påståenden finns två källor. En anonym tipsare berättar att det ska vara lätt att få tag på droger på skolorna. Den andra källan är Björn Holmberg, som introduceras som “gruppchef för områdesgruppen hos polisen i Helsingborg”. Han säger att “min personliga uppfattning är att det säljs på skolorna även om jag inte har belägg för det”.

Den ena källan är alltså en anonym oroad förälder. Den andra, en Björn Holmberg som erkänner att han inte har något belägg för det som står i artikeln. Ingen av källorna säger heller något om att droger skulle ha ökat i gymnasieskolor, som artikeln däremot påstår. Allt för att skapa en rubrik med fångande ord.

För att fortsätta bygga den substanslösa storyn kommer HD och intervjuar fyra elever på min gymnasieskola, ProCivitas i Helsingborg, samt några andra elever på olika skolor i Helsingborg. Artikeln “Så tänker gymnasieelever om droger på skolan” verkar också vara helt i sin ordning vid första intrycket, men ännu en gång är verkligheten helt annorlunda. Samtliga intervjuade, men framförallt Mikaela Vanselius, har blivit felciterade. När de konfronterade HD och bad tidningen om att ta bort de felaktiga citaten, blev dem rakt nekade. Efter ett möte med redaktionen gick tidningen med på att ändra citaten till någonting närmre det eleverna menade, med en kommentar om att det var ett undantag för att eleverna var ovana vid att bli intervjuade. De hade också mage nog att avsluta mötet med ett “hoppas i alla fall att du lärt dig något av detta” riktat till Mikaela Vanselius.

Jag tog kontakt med Mikaela Vanselius, Dorina Puka och Lisa Nilsson för att få en bättre bild av hur de blev felciterade, och hur de känner kring situationen nu.

– Saker som vi pratade om i ett kontext av ungdomar i Helsingborg generellt sett, applicerades på elever på ProCivitas, säger Mikaela om felciteringarna, och Lisa Nilsson lägger till att hon aldrig känt till något kokainbruk, som HD skrev i pappersartikeln.

Tillsammans berättar dem att HD helt enkelt tagit ord de nämnt förbipasserande och stoppat in dem i diverse citat. Jag frågade hur de upplevde ursäkterna som HD:s Chefsredaktör Jonas Kanje publicerat som kommentarer på bland annat Mikaela Vanselius Facebookpost angående artikeln.

– Jag tycker att det är bra att han ber om ursäkt till mig, både på min status och på Joakim Jardenbergs inlägg. Jag tycker det är toppen att detta fall har gjort att de initierar en intern debatt, jag tror verkligen att HD i många aspekter måste ändra på sina rutiner.  Trots att onlineversionen av artikeln nu är redigerad så är det ju faktiskt jag, mina vänner och säkert delvis ProCivitas som har fått ta stöten för vad som stod i den fysiska artikeln som publicerades i tidningen. Mina förhoppningar är såklart att HD så småningom kommer gå ut med en officiell ursäkt.

Hon nämner också följande från Joakim Jardenberg: “HD har alltså efter samtal med ungdomarna ändrat citat, vilket ju gör att hela idén att det var ett korrekta citat från början faller. Man har alltså insett sitt misstag, men vill inte erkänna det”

Min tillit till Helsingborgs Dagblad har aldrig varit hög men en serie artiklar utan substantiella källor fyllda med felciteringar, är droppen. Helt fel från början till slut. Jag vet inte om den gemensamma ledningen1 på HD, NST, Landskrona Posten, och Sydsvenskan innebär likvärd journalistik . Däremot vet jag säkert att jag aldrig kommer lita på en artikel från någon av tidningarna igen. Ännu mindre kommer jag falla för deras blåsning till prenumeration.

1: Jonas Kanje är chefsredaktör även för Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten. HDs Ansvariga Utgivare, Pia Rehnquist är Chefsredaktör och Ansvarig Utgivare även hos Sydsvenskan.

Därför kommer ProCivitas i Stockholm bli en succé

ProCivitas på gymnasiemässan

En av få lugna stunder hos ProCivitas på gymnasiemässan.

ProCivitas öppnas i Stockholm hösten 2017 och efter tre dagars pitchande på gymnasiemässan är jag övertygad om att skolan kommer lyckas fantastiskt i huvudstaden. Detta tack vare våra imponerade meriter, de existerande skolornas exceptionella lärare, den goda elevpåverkan och sammanhållningen som saknar motstycke. Det råder inget tvivel hos mig när jag säger att ProCivitas i Stockholm kommer bli en succé.

Som elev på ProCivitas i Helsingborg fick jag möjligheten att i torsdags, fredags och lördags stå på gymnasiemässan i Stockholm och dela med mig av min kärlek för ProCivitas. Tillsammans med fantastiskt trevliga rektorer, lärare och inte minst elever från de andra ProCivitas skolorna i Malmö och Lund gjorde vi minst sagt ett avtryck, något som syns tydligt i besöksstatistiken på ProCivitas i Stockholms nya hemsida.

Att pitcha ProCivitas Stockholm visade sig vara väldigt enkelt tack vare de fyra fantastiska skolor nere i södra Sverige, och deras tillhörande meriter. Bland annat var det inte helt oväsentligt för 01:or och deras föräldrar att ProCivitas vunnit fler guld i UF-SM än alla andra skolor i Skåne tillsammans, kommit till final fler gånger än någon annan skola i Sverige, och representerat Sverige i Europa hela tre gånger. Ett oortodoxt inslag i min pitch bestod av att ta upp min telefon och visa min kontaktbok, där jag inte bara har fyra av mina lärares nummer, men dessutom en sms konversation med min rektor och kontakt med årets lärare, som också råkar vara min biologilärare och klassmentor. Med detta förstod mina åhörare snabbt att ProCivitas antagligen har den bästa elev-lärarkontakten av alla gymnasieskolor i Sverige. ProCivitas värdesätter dessutom gemenskap högt och ordnar därmed kick-off läger för alla ettor på respektive skolor och dessutom en gemensam trerätters sittning för samtliga ettor från, de snart fem, skolorna.

Utöver det kunde jag ärligt berätta om den fantastiska elevpåverkan som råder på skolorna. Elevplenumet som utgör den kanske viktigaste länken mellan elever och lärarkåren, har alltid haft stor möjlighet till påverkan i Helsingborg. Bland annat har elever kunnat starta helt nya kurser, och påverka matsedeln. Elevkåren, som i mångt och mycket, är det roligare organet inom elevpåverkan, slår också tungt hos niondeklassarna som verkade intresserade. Bland annat har vi i Helsingborg mycket kul på våra många PPP:n (Party På ProCivitas), den årliga Oscarsgalan och skidresan till alperna för de som är intresserade. Då jag satt upp en arbiträr ordgräns på mina inlägg har jag inte ens plats att berätta om allt annat bra; det vill säga våra många gästföreläsare, den underbara skolmiljön och det väldigt lärorika mentorsprogrammet.

Trotts våra många meriter från existerande skolor i södra Sverige, är det givetvis så att ProCivitas i Stockholm kommer bli väldigt unik. Klimatet i Stockholm är annorlunda, speciellt med tanke på det enorma upptagningsområde vi har Stockholms infrastruktur att tacka för, i samband med den otroliga konkurrens mellan toppskolorna som dessutom ligger lika centralt som skolans blivande lokaler på Gärdet. Antagningspoängen på EK och SA har visat sig bli väldigt svåra att höfta. I Helsingborg och Malmö ligger ProCivitas onekligen i topp, och även i Lund som bara grundades för två och ett halvt år sedan börjar antagningspoängen nosa på samma nivåer. Rimligt är att misstänka att poängen kommer sänkas något på grund av ProCivitas icke-närvaro i Stockholm, som nu tar slut hösten 2017. Samtidigt är det svårt att väga in upptagningsområdet i kalkylen. Personligen tror jag att ProCivitas om minst tre år kommer nosa på liknande antagningspoäng som Viktor Rydberg. Värt att nämna är Naturvetenskapliga programmet som inte kommer öppna förrän senare år. Detta för att naturprogrammet innebär en stor investering, och för att det krävs väldigt motiverade elever för att lyckas, något som kan garanteras när ProCivitas efter några år skapat en större närvaro i huvudstaden.

Lokalerna

På sista sidan av informationsbroschyren hittar man bilder på lokalerna.

På gymnasiemässan fick jag av marketingchefen på Teoretiska Gruppen höra att ProCivitas imponerade med de bästa elevambassadörerna, vilket jag tog som en stor komplimang då jag var väldigt imponerad av samtliga skolor inom gruppen. Framförallt Rytmus bjöd på vackra stämmor och mäktiga takter på slagverk. Vi blev också väldigt hedrade när vi insåg att vi nog skrämt upp några skolor med vår närvaro, då flera representanter letade upp oss och ställde många frågor. Det kanske inte heller kommer som en shock då vi lyckades dela ut mer än 2000 broschyrer till intresserade elever. Framförallt kan jag stolt säga att på lördagen hittade flera föräldrar oss, och berättade hur deras barn ivrigt delat med sig om ProCivitas sedan de besökt vårt bås någon tidigare dag.

Jag frågade en elev på en av toppskolorna i Stockholm varför en niondeklassare skulle välja ProCivitas över de andra toppskolorna. För att knyta ihop säcken skulle jag vilja dela med mig av svaret:

“Norra är för torrt, Södra är för hipster, Viktor Rydberg är för snobbigt och Kungsholmen är för nördigt.”

Därför kommer ProCivitas i Stockholm bli en succé.